Den sista fjärdedelen

Var går gränsen för människors tolerans? Det är den bärande frågan genom romanen Den sista fjärdedelen. Boken handlar om tre par i 55–65-årsåldern som är nära vänner sedan länge. En vinter, när de sitter på en av sina oändliga parmiddagar, kommer någon med idén att de borde skaffa sig ett gemensamt seniorboende. Det går ju inte att lita på att samhället tar hand om en när man blir gammal, och bättre då att göra något själv – och allra helst tillsammans med andra. Några av dem har erfarenhet av kollektivt boende sedan ungdomstiden, andra är nyfikna på det. Gruppen Vi som vill bo kollektivt när vi blir gamla på Facebook är en stark inspirationskälla.

Idén om kollektivt boende slår rot, och de finner en fantastisk herrgårdsbyggnad som skulle passa bra. Den ligger lantligt, strax utanför Alingsås, och de slår till. Inledningsvis är det mysigt, med gemensamma middagar och mycket samtal. Men det är inte så lätt att leva tillsammans som man skulle kunna tro, alla har ett stort bagage att bära på och visar sidor som de andra inte kände till. Hur toleranta är de egentligen?

Omkring sommaren/hösten 2026 räknar jag med att ha ett råmanus klart.